Jag går dit, får vänta i 100 år, när man väl kommer fram, får man jämt prata med någon snobbig, snorkig skitunge som knappt är äldre än mig själv. Man förklarar sitt fel, de hånler och förklarar hur jag ska lösa felet. När jag minsann förklarar att jag redan provat de hånler dom ännu mer o säger att jag ska prova igen. "För jag har ju säkert gjort något fel". Det går inte att säga emot heller. För de sitter bakom nått jag inte vet vad jag ska kalla det, och lite högre på ett slags piedestal, ser ner på en, och vad vet jag? Jag har inte läst ekonomi, jag klarar knappt matten, jag är bara ännu en underhuggare för dom. Självklart måste ju jag gjort något fel.
Så när jag förväntasfullt kommer hem och ska försöka lösa mitt problem, går det såklart inte i alla fall. Problemet återstår.
Antingen är väl jag fruktansvärt korkad. Antingen har de missförstått mig, eftersom de såklart inte lyssnat, de orkar bara inte ta itu med meningslösa människors problem.
Bankmänniskor- jag föraktar er. Jag hatar er för att ni har makten över mina pengar. Ni kan ju bete er hur ni vill, för ni vet att vi är så jävla beroende av er.
Hur kan ni vara så kaxiga efter året som gått? Måste ni reta oss människor för att ni ska må bättre? Måste ni sparka på oss som redan ligger ner?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar