söndag 28 februari 2010
onsdag 17 februari 2010
confused and lost
Jag har varit hemma i över en vecka nu men en del av mig kan inte ställa om sig.
Jag kan inte vänja mig vid tystnaden på natten.
Även om jag lyssnar på musik så känns det att utanför fönstret råder tystnaden.
Jag hör inga skratt, inga röster. Jag hör inte trafiken. Jag känner inte livet utanför. Det känns som jag är helt ensam.
Jag kan inte vänja mig vid isen. Sjön är fast i isen och jag hade vant mig vid att se vågorna och livet i vattnet.
Jag kan inte vänja mig vid snön. Jag vill inte vänja mig vid snön. Den är kall och begraver allt jag fick uppleva i en månad. Blommor och grönt.
Jag var inte borta länge. Det vet jag. Det märks tydligt när jag kommit hem. Känns som tiden stått stilla här. Det känns knappt av Barcelona har hänt. Det har varit en dröm. Men trots det är det svårt att ställa om sig. Man tar saker för givet.
I left my love. But I will move on. Soon. Man brukar väl få ha en månad att sörja efter en breakup?
Jag kan inte vänja mig vid tystnaden på natten.
Även om jag lyssnar på musik så känns det att utanför fönstret råder tystnaden.
Jag hör inga skratt, inga röster. Jag hör inte trafiken. Jag känner inte livet utanför. Det känns som jag är helt ensam.
Jag kan inte vänja mig vid isen. Sjön är fast i isen och jag hade vant mig vid att se vågorna och livet i vattnet.
Jag kan inte vänja mig vid snön. Jag vill inte vänja mig vid snön. Den är kall och begraver allt jag fick uppleva i en månad. Blommor och grönt.
Jag var inte borta länge. Det vet jag. Det märks tydligt när jag kommit hem. Känns som tiden stått stilla här. Det känns knappt av Barcelona har hänt. Det har varit en dröm. Men trots det är det svårt att ställa om sig. Man tar saker för givet.
I left my love. But I will move on. Soon. Man brukar väl få ha en månad att sörja efter en breakup?

lördag 9 januari 2010
Some people say that they have to look up in the sky to see the angels











But I just have to look right beside me to see them.
They are never too far away for a call
They are never too unreal for a touch
They are my angels and I adore them
and they are real
<3
fredag 8 januari 2010
torsdag 7 januari 2010
and then i kissed her, with a kiss that could only mean goodbye
And when I told her
I didn't love her anymore, she cried
And when I told her
Her kisses were not like before, she cried
onsdag 6 januari 2010
The days I dont dance alone





<3
Together we create and make something special and beautiful and nothing can tear us apart
Nothing can break through our wall of energy and love
måndag 4 januari 2010
Psychobabble all upon your lips
söndag 3 januari 2010
Im cranky and I know whom to blame
Man vet att Arvika har blivit som alla andra festivaler i Sverige när de bokar (hör och häpna) Takida.
Ser jag Takida en sommar till så sliter jag bort mina öron.
Det räcker liksom med att Curly Sue aldrig slutas spelas.
Har dom mordhotat alla radiostationschefer eller nått?
De skulle slutat efter Make You Breath albumet som faktiskt var lite nytt och annorlunda.
Ser jag Takida en sommar till så sliter jag bort mina öron.
Det räcker liksom med att Curly Sue aldrig slutas spelas.
Har dom mordhotat alla radiostationschefer eller nått?
De skulle slutat efter Make You Breath albumet som faktiskt var lite nytt och annorlunda.
lördag 2 januari 2010
Liten konsertsammanställning, tankar och ord
Eftersom konserter råkar vara mitt knark och jag har tråkigt tänkte jag sammanställa de olika spelningarna lite. Några av dom i alla fall. PAlla gå igenom alla festivalspelningarna.
Årets höga-förväntningar-som-inte-höll-sig: Oasis, Globen 28 jan.
Okej man hade ju hört att Oasis inte hade varit så bra live dom senaste åren. Men jag brukar sällan hålla med kritikerna med tanke på att dom är jävligt fulla av skit som faktiskt jobbar med att hitta fel i musik. Men det var ingen energi för fem ören även om det inte alls lät dåligt. Jag ångrar dock inte att jag gick. Liam är ju trots allt het.
Årets jag-har-knappt-hört-några-låtar: Judas Priest, Globen, 28 feb.
Rob Halford i all ära. Men det var typ roligare att kolla på de fulla fansen som startade fajts här och var och njuta av att det för en gångs skull inte var någon kö till tjejtoan.
Årets mysigaste: Laleh, Crikus, 21 feb.
Man blir aldrig besviken på Lalehs spelningar. Hon är så personlig och mysig mot sin publik. Hon gör sig bäst på små spelningar och därför va Cirkus en bra plats, annars gillar jag inte Cirkus.
Årets artist-som-är-min-hjälte: Thåström, Cirkus, 15 mars.
Den här mannen kan jag inte beskriva med ord för hur mycket han betyder för mig. Jag beundrar svenska artister som vågar skriva på svenska för det blir mycket starkare och vackrare. Det är en ren jävla utmaning. Thåström är en av dom som vågar och gör det jävligt bra. Han har texter för alla typer. Även han gör sig bättre på små scener och därför uppskattade jag inte hans spelning på Hultsfred lika mycket som denna. Men han sjunger verkligen rakt in i ens hjärta.
Årets artist-jag-velat-se-i-hela-mitt-liv Madonna, Ullevi, 8 aug.
Att se Madonna var a dream come true. Hon är en av dom största liksom. Det var en hejdundrade show med dansare och allt. Det var jävligt coolt.
Årets band-jag-hade-mest-cravings-efter: Muse, Hovet, 24 okt.
Ett av dom bästa banden live, ett av mina favvoband. Behöver inte säga mer. Dom är oslagbara.
Årets-band-jag-hade-mest-förväntningar-över: Glasvegas, Way out West, 14 aug tror jag.
Som många andra blev även jag besatt av Glasvegas när de släppte sitt första album 2008. Försökte förgäves få tag i biljetter då de spelade i Sthlm. Det var rätt väntat att det skulle komma till WOW och de var en av dom stora anledningarna till att jag åkte. Blev verkligen inte besviken. Glasvegas dök upp när jag behövde dom så de betydde så mycket. Besattheten har lagt sig en del men jag har inte fått en ny hajp för ett band sen dom.
Årets-är-suicidal-för-att-jag-missa: Nine Inch Nails, Arvika, ngn i Juli.
Såg dom live 07 och det är också ett fruktansvärt bra band live. Reznors texter är så starka och de är så jävla bra.
Årets-mest-energi-krävande: Teddybears på Way out West i aug och på Berns i sep.
Kan bara säga: FÖR ATT DE FUCKING ÄGER!
Årets mest-singalong-spelning: The Sounds, Hultsfred, juli.
Skönt o gå på en spelning där man kan alla sångerna! Och att få se Maja IRL, hon är så jävla snygg.
Årets-över-förväntningarna: Kings of Leon, Hultsfred, juli.
Visst hade jag hört KOL innan de kom till Hultan. Men sååå bra tyckte jag inte att dom var när alla pratade om dom. Men efter deras spelning har jag verkligen fallit för dom.
Årets-jag-måste-erkänna-att-dom-är-bra: The Killers, Hultsfred, juli.
Man hade hört att dom gjorde grymma livespelningar. Men jag var inte så besatt av Killers. Hade hört deras singlar typ. Men allsången på All these things I've done ger mig rysningar bara jag tänker på det.
Årets skummaste spelning: Slagsmålsklubben, Hultsfred, juli.
Jag har aldrig tyckt att SMK är så bra. Tycker liksom inte att det är så roligt att kolla på när de står och leker med en dator på scenen. På Arvika -08 såg jag inte klart spelningen men är glad att jag såg den på Hultsfred. Det var typ det sjukaste jag sett i konsertsammanhang. Går inte ens att berätta. Men det var anekdoter, historier, shorts, naket och ostbågar utskickade i rymden.
Årets-älskade-återseende: Robyn, Way Out West, augusti.
Robyn är så grym på alla sätt och vis. Att få se henne live igen är en ren fröjd.
Årets höga-förväntningar-som-inte-höll-sig: Oasis, Globen 28 jan.
Okej man hade ju hört att Oasis inte hade varit så bra live dom senaste åren. Men jag brukar sällan hålla med kritikerna med tanke på att dom är jävligt fulla av skit som faktiskt jobbar med att hitta fel i musik. Men det var ingen energi för fem ören även om det inte alls lät dåligt. Jag ångrar dock inte att jag gick. Liam är ju trots allt het.
Årets jag-har-knappt-hört-några-låtar: Judas Priest, Globen, 28 feb.
Rob Halford i all ära. Men det var typ roligare att kolla på de fulla fansen som startade fajts här och var och njuta av att det för en gångs skull inte var någon kö till tjejtoan.
Årets mysigaste: Laleh, Crikus, 21 feb.
Man blir aldrig besviken på Lalehs spelningar. Hon är så personlig och mysig mot sin publik. Hon gör sig bäst på små spelningar och därför va Cirkus en bra plats, annars gillar jag inte Cirkus.
Årets artist-som-är-min-hjälte: Thåström, Cirkus, 15 mars.
Den här mannen kan jag inte beskriva med ord för hur mycket han betyder för mig. Jag beundrar svenska artister som vågar skriva på svenska för det blir mycket starkare och vackrare. Det är en ren jävla utmaning. Thåström är en av dom som vågar och gör det jävligt bra. Han har texter för alla typer. Även han gör sig bättre på små scener och därför uppskattade jag inte hans spelning på Hultsfred lika mycket som denna. Men han sjunger verkligen rakt in i ens hjärta.
Årets artist-jag-velat-se-i-hela-mitt-liv Madonna, Ullevi, 8 aug.
Att se Madonna var a dream come true. Hon är en av dom största liksom. Det var en hejdundrade show med dansare och allt. Det var jävligt coolt.
Årets band-jag-hade-mest-cravings-efter: Muse, Hovet, 24 okt.
Ett av dom bästa banden live, ett av mina favvoband. Behöver inte säga mer. Dom är oslagbara.
Årets-band-jag-hade-mest-förväntningar-över: Glasvegas, Way out West, 14 aug tror jag.
Som många andra blev även jag besatt av Glasvegas när de släppte sitt första album 2008. Försökte förgäves få tag i biljetter då de spelade i Sthlm. Det var rätt väntat att det skulle komma till WOW och de var en av dom stora anledningarna till att jag åkte. Blev verkligen inte besviken. Glasvegas dök upp när jag behövde dom så de betydde så mycket. Besattheten har lagt sig en del men jag har inte fått en ny hajp för ett band sen dom.
Årets-är-suicidal-för-att-jag-missa: Nine Inch Nails, Arvika, ngn i Juli.
Såg dom live 07 och det är också ett fruktansvärt bra band live. Reznors texter är så starka och de är så jävla bra.
Årets-mest-energi-krävande: Teddybears på Way out West i aug och på Berns i sep.
Kan bara säga: FÖR ATT DE FUCKING ÄGER!
Årets mest-singalong-spelning: The Sounds, Hultsfred, juli.
Skönt o gå på en spelning där man kan alla sångerna! Och att få se Maja IRL, hon är så jävla snygg.
Årets-över-förväntningarna: Kings of Leon, Hultsfred, juli.
Visst hade jag hört KOL innan de kom till Hultan. Men sååå bra tyckte jag inte att dom var när alla pratade om dom. Men efter deras spelning har jag verkligen fallit för dom.
Årets-jag-måste-erkänna-att-dom-är-bra: The Killers, Hultsfred, juli.
Man hade hört att dom gjorde grymma livespelningar. Men jag var inte så besatt av Killers. Hade hört deras singlar typ. Men allsången på All these things I've done ger mig rysningar bara jag tänker på det.
Årets skummaste spelning: Slagsmålsklubben, Hultsfred, juli.
Jag har aldrig tyckt att SMK är så bra. Tycker liksom inte att det är så roligt att kolla på när de står och leker med en dator på scenen. På Arvika -08 såg jag inte klart spelningen men är glad att jag såg den på Hultsfred. Det var typ det sjukaste jag sett i konsertsammanhang. Går inte ens att berätta. Men det var anekdoter, historier, shorts, naket och ostbågar utskickade i rymden.
Årets-älskade-återseende: Robyn, Way Out West, augusti.
Robyn är så grym på alla sätt och vis. Att få se henne live igen är en ren fröjd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)